Installation av jordfelsbrytare vid installation av vägguttag

När har vi som elektriker skyldighet att installera en jordfelsbrytare? Måste vi sätta dit en jordfelsbrytare när vi har kompletterat befintlig anläggning med ett vägguttag?

På eio.se har man besvarat dessa frågor enligt följande:

Elsäkerhetsverkets föreskrifter, ELSÄK-FS 2008:1, anges i 2 kap. 1 §:

En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada på grund av el.

Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis om inget annat visas. Om en anläggnings utförande helt eller delvis avviker från svensk standard ska de bedömningar som ligger till grund för utförandet dokumenteras.

Under rubriken ”Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser” i samma föreskrift anges:

Vid ombyggnad eller utvidgning av en anläggning ska, oavsett när anläggningen ursprungligen togs i bruk, de nya bestämmelserna tillämpas på ombyggnaden eller utvidgningen.

Undantag gäller dock från följande krav:
– Kravet i 4 kap. 4 § på jordfelsbrytare vid utvidgning av en lågspänningsanläggning inom ett

befintligt torrt rum i bostäder, grundskolor, fritidshem och förskolor/daghem. – I dessa rum får en starkströmsanläggning utvidgas utan att jordfelsbrytare installeras, om den befintliga anläggningen är utförd enligt ELSÄK-FS 1994:7 eller motsvarande bestämmelser.

Det är således tillåtet att utvidga med extra vägguttag i en befintlig elanläggning utan att skydda dessa nya vägguttag med jordfelsbrytare, men bara i torra rum i bostäder, grundskolor, fritidshem och förskolor/daghem.

Önskar man utvidga med extra vägguttag i andra utrymmen såsom kontor, hotell, industri, gymnasieskolor, garage, etc. anger Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 att uttag för allmänbruk ska förses med tilläggsskydd i form av jordfelsbrytare. Se 411.3.3

Elsäkerhetsverket anger i promemoria med diarienummer, Dnr 11EV4200, följande:

Bestämmelserna i kapitel 6 och 7 ska tillämpas utan undantag.
I övrigt gäller 2 kap. 1 § för utvidgning av anläggningar där svensk standard är presumerad men andra lösningar är tillåtna om de bedömningar som ligger till grund för utförandet är dokumenterade och lösningen uppfyller de grundläggande säkerhetskraven i 3 kap.

Efter en riskbedömning kan man utelämna jordfelsbrytare vid utvidgning av extra vägguttag i andra utrymmen såsom kontor, hotell, industri, gymnasieskolor, garage, etc. Riskbedömingen ska vara dokumenterad.

Med anledning av detta har Elektriska Nämnden, (EN) tillsammans med Elektriska Installatörsorganisationen, (EIO) utarbetat en mall för dokumenterad riskbedömning som kan användas i förekommande fall.

Riskbedömningen ska upprättas av elinstallatören och dokumentationen ska överlämnas till anläggningen innehavare.

Riskbedömning

En riskbedömning består av en riskanalys och en riskvärdering. Vid riskanalysen identifierar man riskerna och vid riskvärderingen värderar man de risker som framkommit i analysen. Tillsammans kallas detta för en riskbedömning.

Definitioner enligt SS 441 05 05

Riskanalys

Systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera riskkällor och att uppskatta risker för människa, egendom eller miljö.

Riskvärdering

Process då bedömningar görs om risker, som framkommit vid en riskanalys, kan tolereras med hänsyn till faktorer såsom socio-ekonomiska aspekter och miljöaspekter.

Riskbedömning

Övergripande process som omfattar riskanalys och riskvärdering.

 

Hör av dig till oss om du har några mer frågor kring detta.

Farliga elektriker – ny elektriker-behörighet

Angående den nya elektriker-behörigheten på svt debatt:

EL-KLÅPARE Förra året orsakade bristande elinstallationer nästan
6 000 bränder i Sverige. Människor dör och skadas, familjer får se sina bostäder brinna ned och värden för många miljoner går upp i rök. Flertalet av dessa bränder hade troligen kunnat undvikas genom att behöriga elektriker utfört installationerna. Vi kräver nu att energiminister Anna-Karin Hatt inför elektrikerlegitimationer. Det skriver Jan Siezing, VD Elektriska Installatörsorganisationen (EIO).

Elsäkerhetsutvecklingen på hemmafixarmarknaden har sedan flera år gått åt fel håll. En ökande mängd tillgängligt elinstallationsmaterial via byggmarknader och hemmafixarbutiker har skapat en uppsjö av felaktiga och farliga elinstallationer. Hantverkare utan särskild elinstallationskompetens samt privatpersoner gör olagliga elinstallationer som kan vara direkt livsfarliga. Besiktningsmän rapporterar om montage av flera hundra grader varma spotlights för nära brännbart material, jordade uttag som saknar anslutning till jord och hela villor med felaktiga och farliga elinstallationer. Familj och grannar i utsätts för fara och flera kommande generationer av boende i de drabbade bostäderna riskerar att få leva med potentiellt livsfarliga elinstallationer gömda i väggar och tak.

Elsäkerhetsverket har föreslagit ett nytt individuellt behörighetssystem för elektriker, en sorts elektrikerlegitimation. Frågan ligger på energiminister Anna-Karin Hatts bord, men det är ännu oklart hur regeringen ställer sig till att öka elsäkerheten i Sverige. Genom att snabbt utreda de luckor som finns i förslaget och sedan klubba igenom det kan regeringen minska problemet med dåligt utförda elinstallationer. Vi kräver att regeringen tar ställning för säkrare elinstallationer och snarast inför en elektrikerlegitimation.

Elsäkerhetsverkets förslag innebär att utbildning och kompetens knyts till den enskilde elektrikern och som bevis för detta kan en elektrikerlegitimation utfärdas. Konsumenterna kan då avgöra om en elektriker är behörig att utföra elinstallationen. Samtidigt blir det tydligare vem eller vilka som kan ställas till ansvar om något går fel.

Elektrikerlegitimationen bidrar också till det ökade behovet att enkelt finna en behörig elektriker för elinstallationsarbete i de ökande byggprojekten runtom i landet. Samma krav kan då också ställas på svenska som utländska elektriker.

Tolkning av dagens behörighetssystem har visat klara svårigheter att återkalla behörighet även när grova misstag begåtts. Med en elektrikerlegitimation skulle myndighetstillsynen i branschen förenklas. Förslaget innebär omställningskostnader för branschen, men det är rätt väg att gå. Frågan är inte om vi ska införa ett modernt och säkrare behörighetssystem, utan hur det ska se ut.

Fortfarande återstår frågetecken kring behörighetsnivåer och övergången till det nya systemet. Men det är teknikaliteter som energiminister Anna-Karin Hatt snarast kan lösa tillsammans med branschen. De branschanslutna elektrikerna är igång med arbetet att öka elsäkerheten i bostäder och andra lokaler. Genom information om elsäkerhet och tydligare vägar att finna behöriga elektriker försöker vi bidra till att minska antalet felaktigt utförda elinstallationer.

Men det räcker inte med att utbildade och behöriga elektriker utför trygga elinstallationer.  Ska vi komma tillrätta med det stora antalet elbränder så måste felaktiga elinstallationer gjorda av obehöriga personer få ett slut.

Elektrikerlegitimationen tydliggör vem som får göra en elinstallation och skulle kunna användas som villkor för försäkringstecknande på samma vis som idag sker med våtrumsinstallationer.

Sverige behöver en moderniserad lagstiftning på elinstallationsområdet som sätter den enskilda elektrikerns formella kompetens i centrum. Nära 6 000 elbränder är oacceptabelt. Det är dags för regeringen och energiminister Anna-Karin Hatt att lösa de sista tekniska frågorna och införa en elektrikerlegitimation. Det är elsäkerheten i Sverige värd.

Jan Siezing, VD Elektriska Installatörsorganisationen (EIO)
Läs om EIO:s krav på elektrikerlegitimationskravet på SVT Debatt:
http://debatt.svt.se/2011/11/21/regeringens-ansvar-att-stoppa-livsfarliga-fejk-elektriker/ 

Elektriker med bristande kunskap orsakar bränder

Detta står att läsa på elinstallatoren.com:

Nästan 6 000 bränder orsakades av bristande elinstallationer förra året, visar statistik från Svensk Försäkring. Det innebär att närmare var femte brand är orsakad av el.

Människor dör och skadas, familjer får se sina bostäder brinna ned och värden för många miljoner går upp i rök. Flertalet av dessa bränder hade troligen kunnat undvikas om behöriga elektriker utfört installationerna.

– Oberoende besiktningsmän rapporterar om montage av flera hundra grader varma spotlights för nära brännbart material, jordade uttag som saknar anslutning till jord och hela villor med felaktiga och farliga elinstallationer. Det är skrämmande och farligt, säger Jan Siezing vd för Elektriska Installatörsorganisationen EIO.

Elsäkerhetsverket har föreslagit ett nytt individuellt behörighetssystem för elektriker, en sorts elektrikerlegitimation. Frågan ligger nu på energiminister Anna-Karin Hatts bord, men det är ännu oklart hur regeringen ställer sig till att öka elsäkerheten i Sverige. Genom att snabbt utreda de luckor som finns i förslaget och sedan klubba igenom det kan regeringen minska problemet med dåligt utförda elinstallationer.
– Dagens behörighetssystem är föråldrat och svårbegripligt för privatpersoner som beställer elektrikertjänster. Vi kräver att regeringen tar ställning för säkrare elinstallationer och snarast inför en elektrikerlegitimation, säger Jan Siezing.

Elsäkerhetsverkets förslag innebär att utbildning och kompetens knyts till den enskilde elektrikern och som bevis för detta kan en elektrikerlegitimation utfärdas. Konsumenterna kan då avgöra om en elektriker är behörig att utföra elinstallationen. Samtidigt blir det tydligare vem eller vilka som kan ställas till ansvar om något går fel.
– Elsäkerhetsutvecklingen på hemmafixarmarknaden har sedan flera år gått åt fel håll. En ökande mängd tillgängligt elinstallationsmaterial via byggmarknader och hemmafixarbutiker har skapat en uppsjö av felaktiga och farliga elinstallationer. Myndigheterna måste ta ställning för att öka elsäkerheten, avslutar Jan Siezing.

 

För en elektriker idag kan det alltså komma att krävas en nu utbildning om man vill fortsätta arbete. Trots tidigare utbildningar och erfarenheter är man då inte längre behörig elektriker utan den nya behorigheten.

Detta kommer sannolikt en elektriker själv få bekosta. Kostnaden för den nya utbildningen för elektriker räknas ligga på 100.000-150.000 kr (arbetstidsförlust + utbildning). Jag är tveksam till att majoriteten av dagens elektriker har 150.000 att betala, enbart för att få fortsätta arbeta.