Vi på Dina Elektriker kan hjälpa er med installation av belysning i er trädgård, eller på er fasad. Om ni har haft en mörk vinter och vill ha lite ljusare framåt hösten kan vi hjälpa er med detta. Bästa förutsättningar är det under sommarhalvåret att installera belysning i trädgården då det brukar vara enklast att gräva kabel under den tiden på året.
Det krävs en behörig elektriker för att förlägga elkablar i mark och koppla in dem till belysning. Hör gärna av er till oss så berättar vi mer.
Vi får ofta frågan om man som privatperson kan göra delar av en elinstallation själv. Det du får göra själv utan elbehörighet är:
Här nedan följer mer detaljerad information från elsäkerhetsverket:
Vad du får göra själv med el hemma
Rätt kunskap och försiktighet är viktigt vid allt arbete med elektricitet. De flesta elarbeten måste utföras av en behörig elinstallatör, men en del enklare arbeten får du utföra själv, om du har kunskap om hur du ska göra.
Som ägare eller nyttjare av en fastighet är du ansvarig för att elen är korrekt installerad och att de elektriska apparater som du använder är hela och används på rätt sätt.
Ta inga risker när du gör eljobbet själv
Är du det minsta osäker ska du lämna över jobbet till en elinstallatör. En felaktig hantering av el kan leda till brand och skador. Chansa aldrig, ett enda misstag kan få ödesdigra konsekvenser.
Stäng av strömmen innan du börjar
Oavsett vilket slags elarbete som du ska utföra så ska du alltid börja med att stänga av strömmen. Dra ur stickproppen om det är en apparat du tänker arbeta med. Rör elarbetet delar av den fasta installationen som takarmatur, vägguttag eller strömbrytare, ska du avlägsna propparna (säkringarna) eller slå av huvudströmbrytaren.
Kontrollera att strömmen verkligen är avstängd och att utrustningen du ska arbeta med är spänningslös innan du börjar. Försäkra dig också om att ingen annan kan koppla på strömmen under tiden som du arbetar.
Elarbeten du får göra själv (och några goda råd på vägen …)
Byta trasig propp (säkring) och återställa utlöst automatsäkring
Om proppen går på nytt finns det ett fel som måste åtgärdas. Kontakta en elinstallatör om du inte själv kan hitta felet. Trasiga proppar ska slängas – försök aldrig att reparera dem.
Byta glödlampor
Se till att den nya lampan inte har högre effekt än den som anges på armaturen, till exempel: ”Max 60 W”. Var även noga med att följa övriga anvisningar som finns på armaturen. Det är speciellt viktigt när det gäller användningen av toppförspeglade lampor och halogenlampor.
Montering av skarvsladdar
Om du sätter ihop en skarvsladd som ska användas i ett jordat uttag, måste alla delar till skarvsladden vara i jordat utförande. Glöm inte att kontrollera den grön-gula skyddsledaren så att den verkligen sitter fast ordentligt på rätt ställe Den får aldrig anslutas till någon annan anslutningsskruv än den som är försedd med en jordsymbol.
Reparera och byta ut delar i trasiga skarvsladdar och apparatsladdar
Om sladden har gått av eller om isoleringen har skadats får du inte laga den. Däremot kan du kapa av den trasiga delen. Du får bara ersätta sladd, stickpropp och skarvuttag med samma slags materiel som tidigare. (Behöver du byta stickpropp på lampor av annat slag eller på hushållsapparater, ska de lämnas in till en fackman för ombyggnad.)
Byta fast installerade strömbrytare och vägguttag (högst 16 ampere)
Var försiktig. Bryt spänningen antingen genom att skruva ur proppen eller genom att slå av huvudströmbrytaren. Kontrollera att det är spänningslöst i strömbrytaren eller uttaget innan du börjar jobbet.
Ansluta och byta ut fast anslutna ljusarmaturer i torra icke brandfarliga utrymmen inne i bostäder
Det du får göra själv i dessa utrymmen i bostäder, under förutsättning att du har kunskap om det, är att byta ut en fast ansluten ljusarmatur eller att fast ansluta en ljusarmatur där det finns elledningar framdragna. I övrigt ska du höra av dig till en behörig elinstallatör.
När har vi som elektriker skyldighet att installera en jordfelsbrytare? Måste vi sätta dit en jordfelsbrytare när vi har kompletterat befintlig anläggning med ett vägguttag?
På eio.se har man besvarat dessa frågor enligt följande:
Elsäkerhetsverkets föreskrifter, ELSÄK-FS 2008:1, anges i 2 kap. 1 §:
En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada på grund av el.
Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis om inget annat visas. Om en anläggnings utförande helt eller delvis avviker från svensk standard ska de bedömningar som ligger till grund för utförandet dokumenteras.
Under rubriken ”Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser” i samma föreskrift anges:
Vid ombyggnad eller utvidgning av en anläggning ska, oavsett när anläggningen ursprungligen togs i bruk, de nya bestämmelserna tillämpas på ombyggnaden eller utvidgningen.
Undantag gäller dock från följande krav:
– Kravet i 4 kap. 4 § på jordfelsbrytare vid utvidgning av en lågspänningsanläggning inom ettbefintligt torrt rum i bostäder, grundskolor, fritidshem och förskolor/daghem. – I dessa rum får en starkströmsanläggning utvidgas utan att jordfelsbrytare installeras, om den befintliga anläggningen är utförd enligt ELSÄK-FS 1994:7 eller motsvarande bestämmelser.
Det är således tillåtet att utvidga med extra vägguttag i en befintlig elanläggning utan att skydda dessa nya vägguttag med jordfelsbrytare, men bara i torra rum i bostäder, grundskolor, fritidshem och förskolor/daghem.
Önskar man utvidga med extra vägguttag i andra utrymmen såsom kontor, hotell, industri, gymnasieskolor, garage, etc. anger Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 att uttag för allmänbruk ska förses med tilläggsskydd i form av jordfelsbrytare. Se 411.3.3
Elsäkerhetsverket anger i promemoria med diarienummer, Dnr 11EV4200, följande:
Bestämmelserna i kapitel 6 och 7 ska tillämpas utan undantag.
I övrigt gäller 2 kap. 1 § för utvidgning av anläggningar där svensk standard är presumerad men andra lösningar är tillåtna om de bedömningar som ligger till grund för utförandet är dokumenterade och lösningen uppfyller de grundläggande säkerhetskraven i 3 kap.Efter en riskbedömning kan man utelämna jordfelsbrytare vid utvidgning av extra vägguttag i andra utrymmen såsom kontor, hotell, industri, gymnasieskolor, garage, etc. Riskbedömingen ska vara dokumenterad.
Med anledning av detta har Elektriska Nämnden, (EN) tillsammans med Elektriska Installatörsorganisationen, (EIO) utarbetat en mall för dokumenterad riskbedömning som kan användas i förekommande fall.
Riskbedömningen ska upprättas av elinstallatören och dokumentationen ska överlämnas till anläggningen innehavare.
Riskbedömning
En riskbedömning består av en riskanalys och en riskvärdering. Vid riskanalysen identifierar man riskerna och vid riskvärderingen värderar man de risker som framkommit i analysen. Tillsammans kallas detta för en riskbedömning.
Definitioner enligt SS 441 05 05
Riskanalys
Systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera riskkällor och att uppskatta risker för människa, egendom eller miljö.
Riskvärdering
Process då bedömningar görs om risker, som framkommit vid en riskanalys, kan tolereras med hänsyn till faktorer såsom socio-ekonomiska aspekter och miljöaspekter.
Riskbedömning
Övergripande process som omfattar riskanalys och riskvärdering.
Hör av dig till oss om du har några mer frågor kring detta.
